Långsiktig konkurrenskraft viktigare än tillfälliga krisstöd!

Många har njutit av den varmaste sommaren i modern tid som nu börjar nå sitt slut, andra har lidit i värmen. Framför allt har vädret gjort att lantbruket drabbats hårt både här och på andra håll i världen. Många är de rubriker som talat om klimatkrisen och krisen för bönderna. Ännu en. Nu är det dags att på allvar ta tag i den svenska råvaru- och livsmedelsproduktionens grundläggande förutsättningar! Det är en fråga som svenska politiker i mycket stor utsträckning själva rår över och nu är det upp till bevis.

Det är vanligt att det görs gällande att det är importen som är problemet i svensk livsmedelsindustri i allmänhet och svensk kött- och charkbransch i synnerhet. Jag menar att denna fokusering ger ett felaktigt fokus i debatten. Den sätter ett symptom och inte orsaken i centrum.

Det är inte danska eller tyska grisköttsproducenters fel att svenska politiker under lång tid lagt på svenska producenter särregler av olika slag. Det är inte holländska, polska eller irländska slakteriers fel att vi i Sverige har hårdare regeltolkningar och orimligt höga avgifter för veterinärkontroll på slakteri. Det är heller inte franska, italienska eller spanska charkföretags fel att den svenska regeringen i mindre utsträckning än regeringarna i dessa länder utnyttjar EU:s möjligheter. Vi måste själva ändra på förutsättningarna i Sverige.

Den internationella handeln står också inför en kris. Grundsynen att det är ”någon annans fel” att det går dåligt för den egna produktionen är förlegad och håller inte. Det är denna inskränkta syn som gör att USA inför skyddstullar, men vi hör även i Sverige rop på åtgärder åt det hållet. Det är helt fel väg att gå när världen ser ut att oftare drabbas av ombytligt väder och tillfälliga minskningar i produktionen. Då är det än viktigare att kunna parera utbud och efterfrågan med internationell handel. Det är de länder som är mest frihandelsvänliga som också har den mest blomstrande livsmedelssektorn, högst exportandel och här lyfts fram som goda exempel (läs Danmark och Holland).

Vi behöver en ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Vi producerar mycket bra livsmedel och har i grunden goda förutsättningar för att producera mat här. Men vi behöver utnyttja dessa möjligheter bättre och se till:

• att livsmedelsföretagen har enklare regler och möter en rimligare regeltolkning
• att myndigheter och politiker har större förståelse för och beaktar företagens villkor
• att kvaliteten hos den offentliga kontrollen stiger och att avgifterna för densamma sjunker väsentligt
• att Sverige satsar mer på utbildning och forskning inom livsmedelsområdet och
• att vi har en aktivare och främjande svensk EU-politik.

Vi menar att förutsättningarna för sådan förändring finns. Kött och Charkföretagen driver aktivt på för detta i landsbygdsministerns Nationella råd för livsmedelsstrategin. Vi har som ett exempel krävt att en särskild arbetsgrupp, underställd rådet, tillsätts med uppdraget att ta fram en konkret handlingsplan för att lösa utmaningarna kring kompetensförsörjningen i livsmedelskedjan.

Nu behövs bara en tydlig politisk vilja till en varaktig förändring för svensk livsmedelsproduktion med fokus på de grundläggande förutsättningarna, inte bara tillfällig lindring i kris. Den 9 september avgörs allt detta och jag hoppas att denna fråga hamnar mer i fokus i valdebatterna fram till valet. Det är den värd!

Magnus Därth
vd, Kött och Charkföretagen

En kortare version är publicerad i tidningen Kött & Chark: Kött & Chark nr 9 2018