Kött- och fågelbranschen lämnar avgiftsutredningen
Regeringen och Livsmedelsverket håller fast vid en avgiftsmodell för köttkontroll som ger en kostnadsnivå som kraftigt avviker från övriga länder inom EU. Konkurrenskraften försämras för den svenska näringen och matproduktionen. Följden blir att produktionen av svensk mat och möjligheten till export minskar, arbetstillfällen försvinner och företag och bönder runt om i Sverige får det tuffare. Efter fruktlösa diskussioner med representanter för regering och myndighet ser nu branschens delegation inte något annat alternativ än att lämna samarbetet för ny avgiftsmodell för svenska företag.
Under 2017 lade Riksdagen med stor enighet fast inriktningen för livsmedelspolitiken fram till 2030. Livsmededelsstrategins huvudsakliga syfte är att öka produktionen, bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja, öka sysselsättningen, exporten, innovationskraften och lönsamheten samtidigt som relevanta miljömål nås. En produktionsökning bidrar till en ökad försörjningsförmåga av livsmedel, vilket har aktualiserats än mer mot bakgrund av Coronapandemin. Tyvärr upplever vi inte att dessa ord har någon egentlig mening för regeringen när det kommer till svensk animalieproduktion.
Eftersom ett nytt avgiftssystem för köttkontrollen i landet måste tas fram gav regeringen i december 2019 Livsmedelsverket i uppgift att utreda en ny avgiftsmodell. Här hade regeringen en chans att leva upp till livsmedelsstrategins ambitioner och bryta trenden av ständigt ökade kontrollavgifter och därmed kostnader för de enskilda företagen för den offentliga kontrollen på slakteri. Kostnader som placerar Sverige i ohotad EU-topp.
– Regeringen, som ytterst ansvarig, har med öppna ögon, och trots livsmedelsstrategin, valt en väg som går i fel riktning och leder till en sämre konkurrenskraft för svensk animalieproduktion. Detta ger oss inget annat val än att lämna avgiftsutredningen, säger Magnus Därth, vd Kött och Charkföretagen
För att ambitionerna i livsmedelsstrategin ska nås är det viktigt att alla tar konsekvenserna av den nya inriktningen. Alla beslut som fattas måste gå i rätt riktning för att målsättningarna i livsmedelsstrategin ska realiseras. Det är genom att alla beslut går i rätt riktning som utvecklingen kan vändas och öka svensk livsmedelsproduktion och därmed skapa fler arbetstillfällen i städer och på landsbygden.
Idag, den 4 juli, publiceras en debattartikel i frågan på UNT. Bakom debattartikeln står Kött och Charkföretagen, Svenska Köttföretagen och Svensk Fågel.